En patient med trakeostomi andas direkt genom sin trakealkanyl. De övre luftvägarna används inte och därmed patienten förlorat sin naturliga befuktning via mun och näsa. För att luftvägarna inte ska skadas av den torra luften måste detta kompenseras.
Befuktning är nödvändigt för att undvika komplikationer i form av sekretproppar och torra lättblödande slemhinnor.
Fukt/värmeväxlare
Patienten ska alltid ha en fukt/värmeväxlare på sin kanyl. Det är ett filter som sätts på kanylens krage som till viss del ersätter vår vanliga näsa, fukt/värmeväxlare kallas i dagligt tal för ”näsa”. Luften renas, fuktas och värms genom filtret när patienten andas in.
Luften vi andas ut innehåller fukt. Det ser vi när vi andas mot en spegel, då blir det imma. När patienten andas ut fastnar fukten i filtret, där fuktar den sedan den luft som andas in vid nästa andetag. På så sätt återanvänder den patientens egen fukt.
Inhalation
Fukt/värmeväxlaren fuktar bara till viss del. Inhalation med NaCl (Natriumklorid/koksalt) är det mest effektiva sättet att fukta luftvägarna och underlätta transporten av sekret.
Patienten behöver inhalera regelbundet, gärna fyra till sex gånger per dygn. Vid infektioner och segt sekret kan inhalationer med NaCl ökas tillfälligt.
Instillation
Om NaCl (Natriumklorid /koksalt) droppas direkt ner i trakealkanylen skapas en kraftig hostreflex.
Vissa patienter droppar ner NaCl regelbundet flera gånger per dag för att hosta upp slem, men det ska bara ges regelbundet om läkare ordinerat det. Det kan ges till alla patienter i ett akutläge.