Etikettarkiv: skolavhopp

Erfarenheter från Plug In-projektet

Region Kronberg har sedan 2012 arbetat tillsammans med kommunerna i Kronobergs län för att fler ungdomar ska gå klart gymnasiet. Första delen av projektet avslutades sommaren 2015 (i samarbete med Regionförbundet Kalmar). Projektet övergick sedan i ny form, Plug In 2.0.

Projektet har fått stöd från Europeiska socialfonden (ESF) och haft en flernivåstyrning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har varit nationell projektägare, Region Kronoberg har stått för den regionala samordningen och varit länken mellan nationell och lokal nivå. I länets kommuner har det konkreta arbetet bedrivits i så kallade projektverkstäder. Målgrupp och upplägg har varierat men alla har arbetat utifrån de identifierade framgångsfaktorerna.

Framgångsfaktorer

Ett antal framgångsfaktorer i arbetet med att motverka studieavbrott har identifierats. Samtliga utgår från ett individcentrerat arbetssätt.

Läs mer om framgångsfaktorerna här.

Regional projektavslutning

Plug In-projektet har nu avslutats lokalt och regionalt. Den 30 nov – 1 dec 2017 hölls en gemensam samling i länet – Fler unga måste fullfölja grund- och gymnasieskolan i Kronobergs län. Hur gör vi? Dagarna syftade dels till att sprida lärdomar och erfarenheter från projektet, dels att blicka framåt och lägga grunden för det fortsatta arbetet utifrån ett utbildning-, folkhälso- och kompetensförsörjningsperspektiv.

Här kan du ta del av dokumentation och filmade föreläsningar från den gemensamma samlingen: Fortsätt läsa Erfarenheter från Plug In-projektet

Plug in 2.0 hösten 2017

I somras avslutade kommunerna sina verkstäder, dvs arbetet med eleverna inom ramen för projektet. Höstens arbete innehåller framförallt uppföljning och slutrapportering.

Verkstädernas arbete och erfarenheteter har till viss del implementerats i ordinarie verksamhet. Metoder för bemötande, struktur och coachande samtal införs och används för att stödja elevernas vidare studier. Verksamheterna har blivit mer medvetna om skillnader som finns mellan elever med studiesvårigheter som bottnar i sociala, socioekonomiska eller kognitiva hinder jämfört med nyanlända elever där främst språket är ett hinder. Erfarenheterna tar sin utgångspunkt i de framgångsfaktorer som lyfts fram i Pluginnovations arbete. På Pluginnovation finns också verkstädernas egna slutrapporter.

Hur stor utmaning det blir att gå från projekt till ordinarie verksamhet, hänger samman med hur man under projektet organiserat sin verksamhet. Vi har exempel där man i huvudsak har arbetat själv med både projektadministration och aktiviteter mot elevgruppen. Vi har också exempel på där skolledning, lärargrupp, SYV och skolsköterska varit involverade i arbetet. Självklart ökar förutsättningarna att implementera arbetet i det sistnämnda fallet. Men vi ser även där att svårigheter uppstår om det blir stor omsättning på ansvarig personal. Ofta brister det i överföring av erfarenheter. Strukturer måste också byggas vertikalt i organisationen. Förvaltningsledning och de politiskt ansvariga måste bli medvetna om och framförallt signalera vikten av att arbetet fortskrider. Helt klart är att frågan om skolavhopp idag har en annan tyngd i det kommunala och regionala arbetet, än när det första Plug in-projektet startade 2012.

Fortsätt läsa Plug in 2.0 hösten 2017

En gymnasieutbildning för alla, viktiga förslag

I förra blogginlägget om utredningen ”En gymnasieskola för alla” tog jag upp en del om utgångspunkterna och kunskapsläget. Vilka är då förslagen? Utredningen tar klart ställning för en helhetssyn på eleven och dess möjlighet att slutföra en gymnasieutbildning. Det innebär att man strävar efter att minska splittringen som nu finns,. Det gäller den stora frågan om kurs- eller ämnesbetyg, men också mindre frågor som rör schemaläggning för skoldagen.

Det viktiga är att alla elever ska ges förutsättningar att klara gymnasiet. En första förutsättning är grundskolan roll. Viktigt att höja andelen behöriga. Hemkommunen ges ett pådrivande ansvar vid övergången mellan grundskola och gymnasieskola.

Men centralt är också att överlämning görs på ett adekvat sätt så att tid inte förloras. En stor majoritet av eleverna går alla tre åren i gymnasiet. En mindre andel hoppar av under de två första åren. Ändå är det över 30 % som inte klarar examen. Eleverna finns alltså i skolan och genom kontroll och uppföljning finns stora förutsättningar att genomföra åtgärder.Skolhuvudmannen ska se till varje elev ges möjlighet att nå målen för sin utbildning,där också rektorn får ett tydligare ansvar, bl.a. för att följa upp frånvaro.

Skolmiljön är viktig och det är viktigt för lyckade studier att känna skolanknytning, att känna att skolan är en framkomlig väg för välbefinnande. Därför är elevhälsa och studievägledning centrala resurser i målsättningen att få fler att klara gymnasiet. I utredningen ger man också förslag på mentorsfunktioner som ytterligare stöd för elverna. Precis enligt de erfarenheter som Plug in visat bl.a. här i Kronobergs län.

skarmavbild-2016-11-21-kl-16-01-20

 

Ämnesbetyg bör utredas vidare. Viktigt att få tid att utvecklas i sitt lärande. Sverige är förhållandevis unik internationellt med ett system för tidig bedömning som är en konsekvens av kursbetygens utformning. Men frågan är komplicerad och en övergång till ämnesbetyg bör genomföras med tydliga förberedelser.

Fortsätt läsa En gymnasieutbildning för alla, viktiga förslag

Skolavhopp i Nederländerna, fortsatt beskrivning

Nederländerna har 17 miljoner invånare, arealen ungefär som Småland. Nationen är indelad i 39 regioner, med 390 kommuner. Avhopp från skolan i Nederländerna sker från olika nivåer i utbildningssystemet. Högst risk för skolavhopp sker i den yrkesinriktade delen (se föregående inlägg). Tack vare den medvetna satsningen från nationell nivå, samt uppföljning på regional och lokal nivå, har man väsentligt lyckats minska antalet avhopp.

Nedanstående karta är hämtad från Dropout Explorer, den databas som visar skolavhopp i Nederländerna på regionnivå. Kartan som visas om man går in på Dropout Explorer är interaktiv. Data visas från varje region. Man kan även klicka sig fram till de olika kommunerna som finns i regionen, samt till olika skolområden i varje kommun för att se hur det ser ut på lokal nivå.

netherland

Kartan bygger på inrapporterade data och det finns en lagstadgad skyldighet att rapportera från skolor, kommuner och regioner. Det innebär att ansvariga på olika nivåer, politik som förvaltning, kan granska hur antalet skolavhopp varierar över tid och mellan skolformer. Dessutom tillkommer den centrala registreringen av frånvaro som skolorna är skyldiga att föra in. Detta gör att det finns goda möjligheter att hålla koll på utvecklingen. Men självklart räcker det inte att samla data. Det krävs aktiva åtgärder som stöder eleverna i sin kunskapsutveckling och ökar förmågan att göra relevanta val.

Fortsätt läsa Skolavhopp i Nederländerna, fortsatt beskrivning

Nederländerna, ett intressant exempel för Plug in

Precis hemkommen från en studieresa till Nederländerna, tillsammans med regionala och nationella projektledare inom Plug in 2.0, smälter jag intrycken från besöken i Haag (nationell nivå), Amsterdam (regional/lokal nivå) och Haarlem (lokal nivå).

I informationsskriften The approach to Early School Leaving från utbildningsdepartementet (Ministry of Education, Culture and Science) läser jag följande citat:

“Tackling early school leaving is a challenge because it means so many sectors have to work together. In most Member States, this does not yet happen in a systematic way, though some countries such as the Netherlands show the way forward.”

(Tidigare EU-kommissionär Androulla Vassiliou)

Vi blev imponerade av flera delar i den plan för att motverka skolavhopp, som sjösattes 2007. Några exempel:

  • Samtliga elever är tvungna att stanna kvar inom utbildningssystemet tills de fyllt 18 år och fått ”basic qualification” (återkommer till vad det innebär).
  • Varje elev har ett personligt utbildningsnummer, som finns registrerad i BRON (Basic Records Database for Education). Där registreras även namn, adress, födelsedatum, skola och skoltyp. Datan är tillgänglig på alla nivåer: nationell, regional, lokal och även skolnivå.
  • En central digital frånvaroportal, där skolorna är tvingande enligt lag att registrera frånvaron.
  • En handlingsplan för systematisk vägledning och rådgivning för att undvika felval och tidigt reparera misstag.
  • Stärkt elevhälsa (care structure) . Man lyfter fram vikten av det man kallar socio-educational services, för att tidiga upptäcka personliga  och sociala problem.

Fortsätt läsa Nederländerna, ett intressant exempel för Plug in