Etikettarkiv: pluginnovation

Erfarenheter från Plug In-projektet

Region Kronberg har sedan 2012 arbetat tillsammans med kommunerna i Kronobergs län för att fler ungdomar ska gå klart gymnasiet. Första delen av projektet avslutades sommaren 2015 (i samarbete med Regionförbundet Kalmar). Projektet övergick sedan i ny form, Plug In 2.0.

Projektet har fått stöd från Europeiska socialfonden (ESF) och haft en flernivåstyrning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har varit nationell projektägare, Region Kronoberg har stått för den regionala samordningen och varit länken mellan nationell och lokal nivå. I länets kommuner har det konkreta arbetet bedrivits i så kallade projektverkstäder. Målgrupp och upplägg har varierat men alla har arbetat utifrån de identifierade framgångsfaktorerna.

Framgångsfaktorer

Ett antal framgångsfaktorer i arbetet med att motverka studieavbrott har identifierats. Samtliga utgår från ett individcentrerat arbetssätt.

Läs mer om framgångsfaktorerna här.

Regional projektavslutning

Plug In-projektet har nu avslutats lokalt och regionalt. Den 30 nov – 1 dec 2017 hölls en gemensam samling i länet – Fler unga måste fullfölja grund- och gymnasieskolan i Kronobergs län. Hur gör vi? Dagarna syftade dels till att sprida lärdomar och erfarenheter från projektet, dels att blicka framåt och lägga grunden för det fortsatta arbetet utifrån ett utbildning-, folkhälso- och kompetensförsörjningsperspektiv.

Här kan du ta del av dokumentation och filmade föreläsningar från den gemensamma samlingen: Fortsätt läsa Erfarenheter från Plug In-projektet

Plug in 2.0 hösten 2017

I somras avslutade kommunerna sina verkstäder, dvs arbetet med eleverna inom ramen för projektet. Höstens arbete innehåller framförallt uppföljning och slutrapportering.

Verkstädernas arbete och erfarenheteter har till viss del implementerats i ordinarie verksamhet. Metoder för bemötande, struktur och coachande samtal införs och används för att stödja elevernas vidare studier. Verksamheterna har blivit mer medvetna om skillnader som finns mellan elever med studiesvårigheter som bottnar i sociala, socioekonomiska eller kognitiva hinder jämfört med nyanlända elever där främst språket är ett hinder. Erfarenheterna tar sin utgångspunkt i de framgångsfaktorer som lyfts fram i Pluginnovations arbete. På Pluginnovation finns också verkstädernas egna slutrapporter.

Hur stor utmaning det blir att gå från projekt till ordinarie verksamhet, hänger samman med hur man under projektet organiserat sin verksamhet. Vi har exempel där man i huvudsak har arbetat själv med både projektadministration och aktiviteter mot elevgruppen. Vi har också exempel på där skolledning, lärargrupp, SYV och skolsköterska varit involverade i arbetet. Självklart ökar förutsättningarna att implementera arbetet i det sistnämnda fallet. Men vi ser även där att svårigheter uppstår om det blir stor omsättning på ansvarig personal. Ofta brister det i överföring av erfarenheter. Strukturer måste också byggas vertikalt i organisationen. Förvaltningsledning och de politiskt ansvariga måste bli medvetna om och framförallt signalera vikten av att arbetet fortskrider. Helt klart är att frågan om skolavhopp idag har en annan tyngd i det kommunala och regionala arbetet, än när det första Plug in-projektet startade 2012.

Fortsätt läsa Plug in 2.0 hösten 2017

Plug In 2.0 – Verkstadsbesök på Wasaskolan

Sist ut på vår verkstadsturné var Tingsryd och Wasaskolan, den kommunala  gymnasieskola där arbetet inom Plug In 2.0 bedrivs. Skolan har omkring 350 elever och förutom sju nationella program även ett introduktionsprogram där språkintroduktionen utgör en allt växande del. Kommunen och skolan har tagit emot ett stort antal nyanlända elever de senaste åren vilken har inneburit utmaningar som kräver ett flexibelt arbetssätt. Läs mer om skolan här.

Målgruppen för Plug in-projektet på Wasaskolan är nyanlända elever som studerar på ett nationellt gymnasieprogram eller läser motsvarande åk 9 på introduktionsprogrammet. När det gäller nyanlända som studerar på ett nationellt gymnasieprogram såg man att även om dessa elever har klarat grundskolans krav och formellt sett är behöriga, har många stora svårigheter att klara sina studier. Stödbehovet hos målgruppen handlar inte bara om ett studieinriktat stöd, även ett socialt, kulturellt och språkligt stöd behövs för att de ska klara sina gymnasiestudier. I och med Plug In-projektet anställde skolan en språkcoach med uppdrag att stödja målgruppen till att fullfölja sina gymnasiestudier, vilket på sikt även innebär bättre möjligheter till etablering i samhället i stort. Språkcoachen ger projektdeltagarna individinriktat stöd, både enskilt och i klassrummen.

Många av projektdeltagarna söker själva stödet av språkcoachen, några blir hänvisade dit av lärare och mentorer. Sedan projektets början (vt-16) har drygt 90 elever från skolans alla årskurser flödat genom projektet, vilket motsvarar en fjärdedel av eleverna på Wasaskolan. Språkcoachen har inte bara fungerat som ett stöd till eleverna utan även som en avlastning för lärarna, med möjlighet att erbjuda en plats för studier utanför elevens schemalagda tid under skoldagen. Stödet ges även på lov, då skolan anordnar lovskola inom ramen för projektet.

Som ett komplement till den utvärdering som görs av projektets externa utvärderare, kommer Wasaskolans Plug In-arbete även att utvärderas i en djupstudie av Pluginnovation, kunskapsnavet i Plug In 2.0. Djupstudien syftar till att bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter som sedan kan ligga till grund för kommunens systematiska kvalitetsarbete i skolan.

Språkcoachens roll har nu etablerats och stabiliserats och utgör ett viktigt stöd för skolans nyanlända elever. Plug In 2.0 som projekt avslutas efter vårterminen 2017, men behovet kommer inte att försvinna i och med det. En viktig uppgift för projektledning, skolledning och förvaltning är att skapa förutsättningar för fortsatt stöd till dessa elever för att undvika en ökande andel av skolavhopp. Kommunen deltar i ett utvecklingsarbete med Ronneby kommun där man undersöker förutsättningar för studiehandledning via nätet. I det perspektivet blir det språkutvecklande stödet ännu viktigare, eftersom ett större ansvar måste tas av den enskilde eleven.

Läs mer om Plug In-arbetet på Wasaskolan på PlugInnovations hemsida.

/Emma Johansson, projektmedarbetare Plug In 2.0

 

SKL besökte Plug In 2.0 Kronoberg

På förra veckans projektledarmöte fick Plug In 2.0 Kronoberg besök av de nationella projektledarna från SKL (Sveriges kommuner och landsting), som bland annat presenterade projektets utveckling och resultat. Sedan första omgången av Plug In startades (2012) har det skett en utveckling kring studieavbrottsfrågan. Då var frågan inte särskilt aktuell i den allmänna debatten och det saknades kunskap utifrån svensk praktik/kontext. Nu (2016) pågår det många olika initiativ runt om i landet och det är en prioriterad fråga hos flera aktörer. Inom Plug In-projektet man kunnat påvisa goda resultat, både på nationell, regional och lokal nivå. Ett av de nationella målen har varit strategisk påverkan, vilket har lyckats. Exempelvis lyfts Plug In-projektet och dess framgångsfaktorer – flexibilitet, bemötande, samverkan och koll och uppföljning – i den senaste gymnasieutredningen ”En gymnasieutbildning för alla” SOU 2016:77. På regional nivå är Jämtland och Göteborgsregionen två exempel där regionen har tagit på sig en samlande roll för ungdoms- och utanförskapsfrågor.

Efter vårt gemensamma möte besökte SKL Hagaskolan i Alvesta. Projektmedarbetarna och rektorn på skolan berättade om sin framgångsrika organisering av projektet, som bedrivs genom det som kallas för Stugan. Läs tidigare blogginlägg om Stugans arbete här.

I juli 2017 avslutas Plug In 2.0 som projekt. Att alla unga får förutsättningar att klara sina gymnasiestudier kommer dock att fortsätta vara en prioriterad fråga regionalt, bland annat genom den regionala utvecklingsstrategin – Gröna Kronoberg 2025. Att utveckla verktyg och metoder för att förhindra skolavhopp lyfts fram som ett specifikt område där länets aktörer måste samhandla. Framgångsfaktorerna i Plug In-projektet (se ovan) är en del av detta arbete och en kommande prioritering blir att sprida projektets framgångsfaktorer och erfarenheter till övriga skolor och andra berörda aktörer i hela länet.

Tips! För den som vill veta mer om framgångsfaktorerna har PlugInnovation (kunskapsnav i skolavbrottsfrågan) tagit fram korta, pedagogiska filmer som du hittar här.

/Emma Johansson, projektmedarbetare Plug In 2.0

Få fler att fullfölja gymnasiet

För att få fler att fullfölja gymnasiet krävs en helhetssyn. Det gäller att fokusera både på system/organisation och individ/grupp. Utmaningen ligger i förankringen mellan individens behov och organisationens förståelse och möjligheter”.

Det säger Anna Liljeström från Pluginnovation på ett seminarium under den sista konferensdagen på Tylösand. Tillsammans med Ulrik Fostvedt, också från Pluginnovation, redovisades resultat från de djupstudier som gjorts i 10 kommuner i hela landet för att få syn på viktiga framgångsfaktorer i projektet Plug in. Flexibilitet, uppföljning, pedagogisk utveckling, nya kompetenser är några betydelsefulla faktorer för förbättrad organisation. Relationsbyggande och motivationshöjande insatser är centrala delar för individen/gruppen.

På konferensen deltog även gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. I sitt anförande betonade hon vikten av att alla elever måste fullfölja grundskolan och få behörighet till nationellt program på gymnasiet. Det är inte acceptabelt att närmare 13% av en årskull inte ges möjlighet att fullfölja grundskolan under 9 år.  Självklart har detta betydelse för hur det sedan går på gymnasiet. Gymnasieministern framförde också de viktigaste punkterna i den kritik som OECD riktat mot det svenska skolsystemet bl.a. att segregationen måste stoppas (ökande skillnader), förutsättningarna för läraruppdraget (fokus på undervisning), oklar ansvarsfördelning i utbildningssystemet (styrkedjan och resurser som läcker ur systemet) och sist men inte minst vikten av att stärka lärarprofessionens attraktivitet. Hon tog även upp yrkesprogrammens låga status och menade att det var av yttersta vikt att höja statusen och öka attraktiviteten på dessa program. Många elever väljer bort programmen eftersom det uppfattas som hindrande att inte få högskolebehörighet.

Johanna Bogfors från Åre gymnasium berättade om de erfarenheter som gjorts på skolan för att minska avhoppen och ge eleverna stöd för att kunna lyckas. Viktigt att lyssna, ge tid för eleverna att hitta sin egen drivkraft. Stödet från skolledning och kollegor är också viktigt för att lyckas. I Åre försöker man nu arbeta för att implementera erfarenheterna från gymnasiet till grundskolan.

Från SKL deltog Gunnar Anderzon, ansvarig nationell projektledare, som berättade om bakgrund, resultat och det fortsatta arbetet att bredda och fördjupa Plug in. Katrina Danielsson, också från SKL berättade om internationellt utbyte för elever på IM-resp introduktionsprogram. Det är ofta elevgrupper som glöms bort i internationella satsningar. Men med inspiration från bl a äventyrspedagogik gjordes inom ramen för Plug in försök i fem olika kommuner med väldigt lyckat resultat.

Många intressanta frågor kom från deltagarna som gav ytterligare kvalitet till seminariet.  Det fanns också möjlighet för alla deltagare att interaktivt fylla på med ytterligare tankar och idéer om hur man kan få fler att fullfölja gymnasieutbildningen.

answergarden-173353_Fotor

//Lennart Axelsson