Nuläge över den regionala arbetsmarknaden 2018

Region Kronoberg har ett statligt uppdrag som säger att vi ska följa och beskriva de kompetensbehov som finns i Kronobergs län. Som ett led i detta uppdrag har vi valt att varje år ta fram en kompetensrapport. Syftet med rapporten är att ge en bred nulägesbild av hur kompetensförsörjningen i länet ser ut men även att beskriva vilka framtida behov vi ser på den regionala arbetsmarknaden.

Detta är den fjärde kompetensrapporten som vi släpper. Vår förhoppning är att den ska fungera som ett dialogunderlag i olika sammanhang. Exempelvis kan den användas för att identifiera vilka utbildningsbehov som finns i länet. Men den fungerar även som underlag för att diskutera länets arbetsmarknad i ett bredare perspektiv.

I årets version har vi valt att försöka förenkla rapporten jämfört med tidigare år. Kompetensförsörjning är ett komplext område och vi använder mycket statistik för att beskriva det. Därför har vi valt att försöka hjälpa läsaren genom att beskriva hur statistiken kan tolkas. Vi har även valt att presentera en siffra på hur stort behovet förväntas att bli inom olika utbildningsområden. Detta hjälper läsaren att se inom vilka områden det kan uppstå en kompetensbrist inom i framtiden.

DEFINTIONER OCH TOLKNING AV STATISTIKEN

För att förstå och kunna analysera statistiken för de olika branscherna är det viktigt att känna till en del definitioner. Nedan diskuterar vi några frekvent återkommande begrepp som kan var lite svåra att tolka om man inte är bekant med arbetsmarknadsstatistik sedan tidigare.

När vi skriver om dagbefolkning avser vi personer som bor och arbetar i länet eller som pendlar in till länet för att arbeta. Personer som bor i länet men som arbetar i ett annat län räknas inte in i denna definition. Summan av dagbefolkningen är helt enkelt antalet jobb som finns i Kronobergs län.

 

Begreppet nattbefolkning avser i denna rapport alla personer som är i arbetsför ålder och som bor i Kronobergs län. En person som tillhör nattbefolkningen kan antingen vara förvärvsarbetande, arbetslös eller utanför arbetskraften. Om vi summerar dessa tre grupper får vi alltså summan av nattbefolkningen i arbetsför ålder. En person som tillhör nattbefolkningen och som har ett förvärvsarbete kan antingen arbeta i Kronobergs län eller pendla ut till ett annat län för att arbeta. Med arbetslös menar vi en person som är inskriven på arbetsförmedlingen och som därmed aktivt söker arbete. Personer som är utanför arbetskraften är inte tillgängliga för arbetsmarknaden. De vanligaste orsakerna till att de inte står till arbetsmarknadens förfogande är för att de studerar eller är sjukskrivna. När vi skriver om arbetskraftsutbudet för en viss utbildning menar vi alltså personer som tillhör nattbefolkningen (bor i Kronobergs län) och som antingen är i arbete eller inskrivna på arbetsförmedlingen. Den arbetslöshetsnivå som vi redovisar är andelen arbetslösa av arbetskraftsutbudet. Om arbetslöshetsnivån för en utbildningsgrupp är låg innebär detta i regel att efterfrågan på utbildningen är hög.

I framskrivningarna av hur de olika utbildningsgrupperna förväntas att utvecklas fram till 2035 använder vi begreppen utbud och efterfrågan. Med utbud avser vi hur stort arbetskraftsutbudet (nattbefolkning som står till arbetsmarknadens förfogande) förväntas att vara, här räknas inte in personer utanför arbetskraften in. Med efterfrågan menas hur många (dagbefolkning) som hade behövts för att täcka behoven på länets arbetsmarknad.

När regionens arbetskraftsutbud, det vill säga personer som bor i Kronobergs län och som står till arbetsmarknadens förfogande, är mindre än antalet anställda inom regionen (dagbefolkning), innebär det att länet inte har tillräckligt många inom utbildningsgruppen för att tillgodose efterfrågan på den regionala arbetsmarknaden. Att det kan arbeta fler än vad som bor i länet, när det gäller vissa utbildningar, beror på att människor från andra län pendlar in till länet för att arbeta. I regel kan en större dag- än nattbefolkning för olika utbildningsgrupper tolkas som att den regionala arbetsmarknaden för denna grupp är stark.

I framskrivningarna för de olika utbildningsgrupperna räknas inpendlarna inte in i det beräknade arbetskraftsutbudet. Inpendling kan således vara ett sätt att öka utbudet för att få det i balans med efterfrågan i de situationer där framskrivningarna visar på en obalans.

Ett annat begrepp som används i de följande avsnitten är matchningsgrad. Detta är ett relativt nytt mått och det syftar till att inte endast mäta hur stor del av en viss utbildningsgrupp som är i arbete, utan även hur stor del av gruppen som har ett arbete som ligger i linje med utbildningsinriktningen. En utbildad jurist klassas således som matchad om denne har ett arbete som inkluderar juridiska sysslor. Men om personen istället arbetar som snickare klassas denne som ej matchad. En matchningsgrad på 50 procent innebär att hälften av personerna med utbildningen arbetar med ett yrke som ligger i linje med utbildningsinriktningen. Att observera är måttet räknas fram genom att relatera till antalet personer med utbildningen totalt sett, alltså inte endast i relation till arbetskraftsutbudet. I regel innebär en hög matchningsgrad att det råder en hög efterfrågan på den aktuella utbildningsgruppen.

Rapporten i sin helhet finner Ni här >>

Vid frågor om materialet, kontakta Robin Rikardsson alt. Jonas Mokvist på Region Kronoberg.

 

Regionala matchningsindikatorer – fördjupad analys

Som komplement till Region Kronobergs regionala analys, vill vi även lyfta Reglab slutrapporten från lärprojektet Regionala matchningsindikatorer – fördjupad analys, som  innehåller helt ny statistik, som ger Sveriges regioner bättre möjligheter att stötta den regionala arbetsmarknaden.

 

 

I rapporten kan man bland annat läsa att:

  • Lärare slutar inte. De stannar i yrket ‒ men de byter oftare arbetsgivare.
  • Bristen på grundutbildade sjuksköterskor ökar, eftersom de täcker upp för bristen på specialistsjuksköterskor.
  • Sämre matchning förklaras i första hand av ökat utbud av arbetskraft med svag ställning på arbetsmarknaden, inte av förändrade kompetenskrav.

I denna rapport finns, förutom fördjupade analyser inom områdena: vård, teknik och tillverkning, och pedagogik, även allmänna jämförelser mellan arbetsmarknaderna i samtliga regioner. Rapporten visar på olika sätt att använda matchningsindikatorerna och hur de kan vara ett stöd i att skapa bättre beslutsunderlag.

Materialet har utvecklats gemensamt av Sveriges regioner, Tillväxtverket och SCB under flera års tid. Och flera av er har ju varit med och bidragit under åren! Under 2017 tog Reglabs medlemmar, med särskilt stöd av Tillväxtverket, initiativet till nästa steg i utvecklingen – ett gemensamt analysprojekt. Ett av resultaten är alltså den nya rapporten som är det första projektet sedan starten 2013 som enbart har fokuserat på analys.

Här hittar du rapporten för Kompetensförsörjning 2018 gällande Kronobergs län >>
och här hittar du RegLab rapporten >>

/Jonas Mokvist – samordnare kompetensförsörjningsfrågor

Lämna ett svar