Kategoriarkiv: Studie- och yrkesvägledning

Under perioden 2012-2014 genomfördes projektet SYV i förändring nu tar vi arbetet och erfarenheterna vidare och här samlar vi information som rör både den breda och snäva studie- och yrkesvägledningen.

Yrkes-SM, en inspiration kring studie- och yrkesval!

Genom ett stort och innehållsrikt tävlings- och uppvisningsarrangemang tävlar och mäter hundratals av Sveriges mest yrkesskickliga ungdomar sina krafter mot varandra inom ett 50-tal yrken. Under tre dagar erbjuds skolor och allmänhet att gratis få besöka det över 25 000 kvm stora evenemangsområdet för att titta, fråga och själva få prova på olika yrken.

Yrkes-SM innebär en unik chans för dig som elev att få inspiration och idéer kring ditt framtida studie- och yrkesval. I år anordnas Yrkes-SM den 25–27 april 2018 i Uppsala/Gränby.

Så gör ett smart val och kom till Yrkes-SM, och kolla in 50 olika yrken och de 12 olika yrkesprogrammen på plats. För vem vet, kanske är det elever från Kronoberg som Fortsätt läsa Yrkes-SM, en inspiration kring studie- och yrkesval!

Så ska pengar för sommarjobb fördelas mellan kommunerna

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att fördela 105 miljoner kronor till sommarjobb mellan landets kommuner, där Kronoberg får dela på ca 2,1 miljoner mellan kommunerna. Pengarna ska gå till jobb åt ungdomar som gått ut nian samt ettan eller tvåan på gymnasiet. Antalet folkbokförda 15, 16- och 17-åringar i respektive kommun har styrt hur fördelningen ser ut.
Arbetsförmedlingen ansvarar för den extra satsningen som har som mål att ännu fler unga ska erbjudas feriejobb nu i sommar. För kommunerna med högst antal 15-17 åringar innebär sommarjobbssatsningen ett tillskott på 7-8 miljoner kronor, och för kommunerna med lägst antal ungdomar cirka 25 000 kronor. Pengarna ska främst användas som lön för arbete inom den kommunala verksamheten med kommunen som arbetsgivare.

”Tanken är att kommunerna i första hand ska vända sig till unga som behöver extra stöd, exempelvis ungdomar som är nyanlända eller som har ett funktionshinder” – Mathias Wahlsten, enhetschef på Arbetsförmedlingens Förmedlingsavdelning.

Kommunerna tecknar överenskommelser lokalt med Arbetsförmedlingen, och redovisar efter sommaren hur många unga som fick jobb via satsningen.

Sommarjobbssatsningen ska inte ersätta redan planerade insatser inom kommunerna.

Text: Arbetsförmedlingen

/Jonas Mokvist – samordnare kompetensförsörjningsfrågor

Snart är det dags att välja gymnasieutbildning!

arbetsformedlingen pngDet är hög tid för länets drygt 2 400 niondeklassare att fundera över val till gymnasiet.

Oavsett vilken utbildning de väljer, kommer de som fullföljer sin gymnasieutbildning att ha en bättre chans på arbetsmarknaden. Flera utbildningar kan ge jobb direkt efter gymnasiet, inom till exempel vård och omsorg, bygg- eller industri, något som Arbetsförmedlingens senaste prognoser visar.

”Vill du ha ett jobb direkt efter gymnasiet så kan ett yrkesprogram vara ett bra val. Det finns många yrken som man kanske inte känner till, som ger goda chanser till jobb när de som nu ska välja gymnasium går ut.” –  Valdete Hashani, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen har långsiktiga prognoser över var jobben finns Fortsätt läsa Snart är det dags att välja gymnasieutbildning!

En gymnasieutbildning för alla

Den sista oktober presenterade Helén Ängmo utredningen ” En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning”. Det är en omfattande utredning på drygt 800 sidor, som innehåller 97 olika förslag på åtgärder. Utredningen ger ett mycket bra underlag för att förstå de utmaningar som skolan står inför. Fullföljd gymnasieutbildning och goda möjligheter för inträde på arbetsmarknaden är målet, men för att detta ska uppnås måste också grundskolan finnas med i utvecklingsarbetet.

Det är omöjligt att sammanfatta utredningens alla förslag. En inledande komprimerad sammanfattning ges i den presskonferens som länkas till ovan.  Utredningen har gått grundligt tillväga och i några centrala kapitel beskrivs förutsättningarna.

I kapitel fyra lyfts viktig statistik fram. Två tabeller illustrerar utmaningarna. Nedanstående diagram visar andelen elever som blivit behörig till ett nationellt program på gymnasiet åren 20111-2015:

gymn1

Från en relativt hög nivå ökar andelen kraftigt under de senaste två åren (som kan förklaras av många nyanlända i aktuell ålder.) Trots att en stor grupp saknar behörighet till ett nationellt program börjar nästan alla ungdomar gymnasieskolan (ca 98 %). De som inte har behörighet påbörjar i stället någon av de fem introduktionsprogrammen.

Under gymnasiet förstärks tendensen av oavslutade studier:

gymn2

Den stora utmaningen är naturligtvis introduktionsprogrammens låga genomströmning, som till stor del bottnar i många nyanlända. Men viktigt att hålla i minnet är, att orsaker till den stora andel elever som inte når examen efter tre år inte bara kan sökas i antalet nyanlända. Det handlar om skillnader i kön, bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, socioekonomiska ställning, tid i Sverige. Det innebär att ansvaret för att minska avhoppen även vilar tungt på yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen.

Eftersom vi i Kronobergs län sedan 2012 har varit involverad i Plug in-projektet (tillsammans med SKL och ytterligare 8 regioner) väljer jag  i detta blogginlägg att lyfta fram kapitel fem. Där hänvisas till Plug in och Pluginnovation (se sid 199 och följande). Kapitlet visar  vilket viktigt arbete som görs i våra verkstäder, där erfarenheterna samlas och utvärderas. Utan det omfattande arbetet, hade vi inte fått fram de viktiga resultat som nu finns med som underlag i den stora gymnasieutredningen.

Kapitel fem: Studieavbrott och ofullständiga studier – orsaker och effektiva åtgärder

Fortsätt läsa En gymnasieutbildning för alla

Kronobergresultat i nationell enkätundersökning om studie- och yrkesvägledning

SYV-barometern är en nationell enkätundersökning som studie- och yrkesvägledare svarar på. Enkäten har vi fått nedbruten till Kronoberg och det är andra tillfället som den genomförs (första tillfället var 2013). Här följer några reflektioner utifrån 2016 års resultat.

I sin tjänst som studie- och yrkesvägledare är de fem vanligaste arbetsuppgifterna att man
• vägleder individuellt
• informerar om utbildningsvägar och utbildningssystem
• samverkar med lärare och andra syv
• ger information om arbetsliv och arbetsmarknad
• ger information till föräldrar (tex genom öppet hus och mässor)
Sedan enkäten genomfördes 2013 har det blivit mer vanligt att man informerar om arbetsmarknad och arbetsliv. Kanske att någon då undrar varför det inte är 100% på en sådan fråga? När jag diskuterar detta med Kronobergs syv-råd menar de att samtalet handlar om så mycket mer. Inom ett årshjul kommer eleven få information om arbetslivet men samtalet måste inrymma andra saker också. Som utomstående bör man känna till att en vägledare också jobbar med att studieplanera, jobbar med individuella studieplaner och elevhälsa till stor del av sin tjänst. Jobbet med elevhälsa är något som också ökat visar enkäten. Fortsätt läsa Kronobergresultat i nationell enkätundersökning om studie- och yrkesvägledning