Kategoriarkiv: Internationalisering

Vi diskuterar utmaningar och möjligheter på lokal och regional nivå men vi glömmer många gånger att lyfta blicken, här blickar vi ut i Europa och världen och ser vad som sker i vår omvärld. Vi tipsar också om finansiering kopplat till internationella utbyte, förmedlar partnersök och sprider goda exempel med internationell koppling.

Plug In 2.0 ger möjlighet till transnationellt arbete med ungdomar

Inom ramen för Plug In 2.0 genomförs ett transnationellt arbete på samtliga nivåer; nationellt, regionalt och lokalt. Den transnationella satsningen i projektet görs genom School to Work, som är en gemensam kraftsamling mellan de olika medlemsländerna inom Östersjöregionen med fokus på ungdomar som hoppat av skolan och inte befinner sig i utbildning, arbete eller praktik.

Syftet är att stärka transnationella samarbeten inom Östersjöregionen, skapa en gemensam plattform för kunskap och lärande, spridning av framgångsrika metoder samt inspirera till nya initiativ, projekt och samverkansformer. Inom School to Work arbetar man med fem fokusområden/teman; statistik, studie- och yrkesvägledning, förebyggande arbete inom skolan, ungdomar som varken arbetar eller studerar och navigatorcentrum/verksamheter.

På nationell nivå har Sveriges kommuner och landsting (SKL) det övergripande ansvaret med att utveckla nya erfarenhets- och evidensbaserade metoder för att minska avhopp från skolan och bidra till att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden. För regionerna finns det möjligheter att delta i det transnationella arbetet genom att ingå i arbetsgrupper kopplade till något av de fem fokusområdena. I dagsläget är Region Jämtland/Härjedalen, Region Östergötland samt Kommunförbundet Skåne delaktiga i School to Work.

School to work är en del av EU:s Östersjöstrategi http://www.regeringen.se/sverige-i-eu/eus-ostersjostrategi/

Transnationellt utbyte med elever

På lokal nivå erbjuds en verkstad per region att under projekttiden för Plug In 2.0 genomföra ett transnationellt projekt med sina deltagare. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse genom ett annat pedagogiskt upplägg (Äventyrspedagogik) än det som normalt erbjuds i skolan. Det innefattar ett pedagogiskt upplägg under en termin, samt en förberedelseresa för personal och en resa med elever där alla aktiviteter ska vara tydligt kopplade till elevernas studieplaner. Projektet riktar sig till den målgrupp elever som står långt ifrån behörighet till ett nationellt gymnasieprogram, eller som saknar betyg i flertalet kurser. För att delta måste skolan har en mottagarskola i det land man planerar att besöka. Främst gäller detta mottagarskolor i Östersjöregionen (undantaget om skolan redan har en upprättad kontakt med en skola utanför Östersjöregionen).

I Plug In 2.0 Kronoberg har ännu inget beslut fattats om vilken skola/verkstad som ska få genomföra ett transnationellt projekt.

/Emma Johansson,  folkhälsoutvecklare och projektmedarbetare i Plug in 2.0

EUflagga%20Socfond

Digital kompetens i finsk skola

Som jag beskrev i ett tidigare blogginlägg inför Finland ny läroplan från 2016. En central del i läroplanen är ”Mångsidig kompetens”. En av dessa kompetenser är Digital kompetens. Den beskrivs som en viktig medborgarfärdighet, både i sig själv och som en del av multilitteraciteten (en annan av nyckelkompetenserna, läs hur de definieras här).

LP2016

Linda Manilla, forskare utbildare och entreprenör, har på olika sätt varit drivande i arbetet med den finska läroplanen där bl.a. programmering införs i kursplanerna för matematik och slöjd. En mycket bra sammanfattning av den finska läroplansutvecklingen att införa programmering på schemat och det arbete Linda gör beskrivs av Stefan Påsson i Skolverkets Omvärldsblogg från den 27 januari (finns även klipp där Linda själv får komma till tals). Så här säger hon bl.a. om anledningen till att införa programmering i skolan:

”Det avgörande är inte att eleverna lär sig att programmera, utan att de lär sig att att tänka systematiskt, att se mönster, att samarbeta för att lösa besvärliga problem, och så vidare. Samtidigt är det värdefullt att de lär sig att teknik inte är något magiskt, utan skapas av mänskliga beslut och alltid kan utvecklas och förändras i en annan riktning.”

Linda har även goda kontakter med svenska lärosäten, Linköping, Uppsala och KTH. Vi hoppas också att få knyta kontakten till Kronobergs län.

Inom ramen för projektet PROFFS (Programmering för förskola och skola) har Linda  bl.a. arbetat med St Karins kommun, för att utarbeta metoder för hur programmering kan användas i lärandet.

Vid vårt besök i St Karins skola träffade vi rektorn Maria Engblom, som beskrev skolans arbete med att använda iPads i undervisningen. Hon har varit rektor från när skolan öppnades 2010 och kunnat rekrytera en intresserad och kunnig lärarkår. God hjälp har hon också haft av skolans IT-pedagog och lärare Linn Österås (certifierad Apple utbildare, APD), som stått för mycket av internutbildningen på skolan.

Det finns stora likheter i arbetssätt och synsätt med de svenska skolor som också börjat använda iPads i skolan. Det finns också en eftertänksamhet i det pedagogiska utvecklingsarbetet som kändes befriande. Vi träffade också några elever som fick berätta om hur de använde lärplattorna i undervisningen. Helt klart var att lärarna stod för det pedagogiska ansvaret och det fanns en tydlighet i regler för användandet, men samtidigt fanns också ett växelspel i att gemensamt lära sig att hantera det nya.

När det gäller arbetet med att använda lärplattan som kompensatoriskt hjälpmedel så har Sverige i dagsläget ett rikare utbud av passande applikationer, enligt Lotta Öhman, speciallärare på skolan.

Sammanfattningsvis, likheterna var större än skillnaderna mellan Sverige och Finland, men ändå är processerna och förutsättningarna inte desamma. Därför vore det spännande med ett gemensamt fortsatt utvecklingsarbete.

/Lennart Axelsson

 

Mångsidig kompetens, nyckelkompetenser i finsk grundskola

Det som vi kanske blev mest imponerade av under vårt besök i Åbo var det finska arbetet med den  nya läroplan som ska gälla från och med hösten 2016. En bärande del är ”Mångsidig kompetens”, en beskrivning av vilka nyckelkompetenser som är viktiga för framtiden.

Mångsidig kompetens

 

 

Mångsidig kompetens är ett mål enligt följande definition: ”Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter på det sätt som situationen kräver.”

Detta mål är inget som ersätter enskilda ämnens kunskapsuppdrag, men varje ämne har att förhålla sig till och beakta nyckelkompetenserna inom ramen för sitt område. Det är allas ansvar i ett växelspel mellan värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen. Vi slogs av enkelheten i beskrivningen samtidigt som dess vikt betonades så starkt.

I skolorna har de också börjat förbereda arbetet med implementering. Vi besökte St Karins skola utanför Åbo, en finsk kommun, men med en växande andel svensktalande finnar (läs mer om Finlands två officiella språk i utbildningen). Skolan är delad i en svensk och en finsk del. Den svenska skolan är relativt ny (startade 2010) vilket är ganska ovanligt, men beror på en ökad inflyttning till kommunen av svensktalande. Överallt i korridorer och i klassrummen fanns planscher på ”Mångsidig kompetens”, både på finska och svenska. I samtal med lärarna fick vi känslan av att de upplevde den nya läroplansförändringen som positiv. Inom ramen för den sammanhållna läroplanen fanns en frihetsgrad att utveckla undervisningen i relation till nyckelkompetenserna.

Den positiva inställningen kanske också kom sig av att St Karins skolan är en av de skolor som kommit långt i arbetet med att implementera IT i skolan. Om detta återkommer jag i ett sista inlägg om finsk skola.

/Lennart Axelsson

Den finska lärarutbildningen tar nya initiativ i svår ekonomisk situation

finlandSom förberedelse och research för Växjökonferensen 2017 besökte vi (Katrin Lindwall, LnU, Anna-Karin Höjer, Växjö kommun, Sofie Magnusson Schentz och undertecknad från Region Kronoberg) under några dagar,  Åbo i Finland. Vi ville bl.a. se hur man arbetar för implementering av IT i det finska skolsystemet. Vi hade stämt möte med Linda Manilla, forskare utbildare och entreprenör som brinner för ökad förståelse av samtidens teknik för olika åldersgrupper och specifikt för barn i skolan. Vi träffade dessutom Marjaana Veermans,  Ollipekka Kangas och Aleksi Lahti från den finska lärarutbildningen. Tillsammans diskuterade vi framförallt vilka likheter och skillnader som finns i strategiska kompetensutvecklingsinsatser för verksamma lärare. Både Sverige och Finland genomför förändringar i läroplaner och kursplaner som påverkar innehållet i lärarnas arbete där bl.a. digital kompetens är en viktig komponent. Vi kunde konstatera att likheterna var större än skillnaderna när det gäller lärarnas möjligheter till kompetensutveckling. Det ställs omfattande krav, men möjligheterna till kunskapsfördjupning är fortfarande begränsade. Finland är inne i en ekonomisk svacka och det är svårt för kommuner att allokera tid och resurser.

Däremot finns stora skillnader i utbildning. Den finska lärarutbildningen är fem år. Alla lärare har en master, antingen i enskilda ämnen eller kunskapsområden. Detta gäller hela grundskolan och sedan upp också på gymnasienivå. Lärarna åtnjuter en stor självständighet och har ett stort förtroende i samhället.

Trots den ekonomiska situationen i landet erbjuder lärarutbildningen ytterligare ett och ett halvt års fördjupning i syfte att skapa specialister som kan vara viktiga kuggar att leda utvecklingen vidare. Detta görs inom två områden, digitalisering och elevers välmående. Det är två pilotprojekt. Utmaningen är naturligtvis att få ekonomin att gå ihop. Som det är nu så betalar lärarna själva en del av utbildningen.

I senare blogginlägg fortsätter jag beskrivningen av hur det ser ut i vårt östra grannland.

/Lennart Axelsson

Erasmus+ – Ansök senast 2 februari

logo-erasmus-plus

 

 

Erasmus+ är EU:s program för utbildning, ungdom och sport. Det pågår mellan 2014 och 2020. Sök pengar för internationellt ungdomssamarbete inom Erasmus+ Ung och Aktiv.

Nästa ansökningsdeadline är 2 februari klockan 12.00.

Fokus

Med anledning av den pågående flyktingkrisen uppmuntrar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ansökningar som på olika sätt handlar om den pågående situationen. Organisationer och kommunala verksamheter som redan arbetar med flyktingfrågor är särskilt uppmuntrade att söka.

Mer information om Erasmus+ hittar Ni här >>

/Jonas Mokvist – samordnare kompetensförsörjning